Vi är alla oroade över växthuseffekten. Dels för att vi inte vet när det kommer att gå över styr, dels för att vi inte vet vilka skadeverkningar det kommer att skapa världen över.
Den allmänna uppfattningen har varit att alla ska ta sitt ansvar genom att minska energianvändningen, åka lokaltrafik, sopsortera, duscha mindre m.m.
Men trots allt vi gör dagligen så visar statistiken bara sämre och sämre siffror, hur kommer det sig?
När man ställer upp en kalkyl så står hushåll endast för en liten del av utsläppen. Ca 7,9 % De stora områdena kommer från industri, transporter, skogsbruk och jordbruk står tillsammans för 63,3 % av världens totala utsläpp där också en stor mängd av energiförsörjningen(25,9 %) går åt till dessa verksamheter. Enligt mig känns det fult av politiker att kräva att varje hushåll ska ta sitt klimatansvar(världens hushåll motsvarar ungefär 8 %) när man så enkelt ser att problemet ligger i vår moderna industri.(Jordbruk och skogsbruk räknas enligt mig också som en industri)
(www.naturvardsverket.se)
När man ställer upp en kalkyl så står hushåll endast för en liten del av utsläppen. Ca 7,9 % De stora områdena kommer från industri, transporter, skogsbruk och jordbruk står tillsammans för 63,3 % av världens totala utsläpp där också en stor mängd av energiförsörjningen(25,9 %) går åt till dessa verksamheter. Enligt mig känns det fult av politiker att kräva att varje hushåll ska ta sitt klimatansvar(världens hushåll motsvarar ungefär 8 %) när man så enkelt ser att problemet ligger i vår moderna industri.(Jordbruk och skogsbruk räknas enligt mig också som en industri)
(www.naturvardsverket.se)

Problemet går ganska långt bakåt i tiden och är kopplad till det som vi kallar ”Borgerlig Liberal marknadspolitik.”
Industrins födelse och utveckling skedde av rika borgerliga investerare som hade skaffat sig förmögenheter genom handel i främst Asien och Amerika. Dessa personer såg möjligheterna att skapa jobb och välstånd genom att kunna fritt kunna få marknadsföra sina produkter och exportera dem fritt utan tullskydd. Detta blev den Liberala Marknadsekonomin. Industrierna utvecklades i hög hastighet inom sina länder men hade svaga möjligheter att nå en marknad utomlands då världsordningen präglades av hög nationalism.
Efter andra världskrigets slut så skapades ett avtal som kallades ”GATT” General Agreement on Tariffs and Trade. Detta avtal fungerade i praktiken som en organisation vars mål var att stimulera handeln och minska tullarna mellan medlemsländerna. År 1995 utvecklades avtalet till att bli ”WTO” World Trade Organisation.
(Annika Elmqvist, Anika Agebjörn sid 105)

WTO har även som uppgift att skydda upphovsrätt och att fungera som en domstol om någon av medlemsländerna bryter mot avtalen.
När en organisation som WTO går ut och påstår att vi ska lösa världsproblemen genom att frakta runt saker över hela världen så är det svårt att ställa sig upp och påstå att det är miljöfarligt. Miljöskadan gjort av företag som etablerat sig i tredje världen och släppt ut avfall mitt i naturen är inte någonting som beräknas vid årsredovisningen av BNP.
Det är en allmän sanning att stora branscher anlitar lobbyister som förespråkar deras intressen. Med allt som jag har nämnt så kan man ifrågasätta både moralen och reglerna för dessa företag. Karl Marx konstaterade redan på 1800-talet att företagens drift att ständigt göra vinst kommer att fortsätta tills jordens skogar, olja, kol och övriga naturresurser tar slut.
Detta fenomen har inte fått hålla på obehindrat. När Industrin bildades så bildades även fackföreningar. När man tog bort Avgiften för penga-transaktioner(Förflyttningar) bildades en internationell motståndsrörelse som heter ”Attac”.

Vid WTO:s bildande så demonstrerade en halv miljon bara i Bangalore Indien. Vid WTO:s tredje ministermöte i Seattle så demonstrerade 50 000 personer i en vecka och stängde av hela mötesområdet under en dag.

(Annika Elmqvist, Anika Agebjörn sid 85-89, 122)
Tullar
En dellösning på detta problem skulle kunna vara att bilda tullar. När företag inte längre tjänar pengar på att frakta kött till kina för paketering och sedan frakta tillbaka det istället för att paketera på plats så skulle man både öppna för lokalproducerat. Man skulle även minska transportsträckan och skapa fler jobb eftersom denna paketering skulle behöva ske inom varje land som företaget vill etablera sig i. Till sist så skulle mer pengar stanna i länderna eftersom råvarorna blir köpta i landet och arbetarna arbetar i landet. Ju mer pengar som spenderas i ett land, desto rikare blir landet. Detta går väldigt radikalt mot WTO:s riktlinjer och mål men enligt mig så skulle den enda förlusten i en sådan åtgärd vara hur stor vinst företagen gör. Då innebär det fortfarande att företagen kan göra vinst och expandera och om företagen inte skulle vilja använda sig av lokalproducerade råvaror så för staten pengar genom tullarna som kan användas till invånarna och folket.
Statliga företag
Jag är en stor försvarare av statliga företag. Fördelarna med statliga företag är enorma. Från grundnivå kan civilingenjörer och uppfinnare få stöd för sina uppfinningar och få en hög position inom företaget vilket garanterar dem bättre vinst än att sälja sin ide till Transnationella multiföretag. Kvalitén skulle vara en prioritet eftersom statliga företag har som syfte att tjäna folket i landet. Begränsningar som måste göras av miljöskäl blir aldrig ett problem eftersom företaget inte ägs av privatpersoner och den vinst som görs används till de arbetande inom företaget eller genom staten för att bekosta välfärden.
Vinstdriften inom den privata sektorn går emot allt det som jag nyss tog upp. De arbetande ses som en del i produktionskostnaden och när det går så drar man ner på det. Kvalitén är inte i prioritet utan fokus ligger på att få så låga priser som möjligt och när företagen gör vinst så betalas det antingen ut till ägarna eller genom aktieutdelning.
Elbilar
Om vi använde elbilar skulle vi kunna dra ner på utsläppen betydligt fast eftersom USA ligger sämst till i utvecklingen och är starkast inom WTO så lär det inte ske på länge, även om tekniken blomstrar. Ett exempel är när Japan tillförde en miljölag som krävde att bilar inte fick släppa ut mer än en bestämd mängd koldioxid. ”Vad bra!” tyckte många. Ett konkret åtagande, men givetvis så höll inte USA:s bilar måttet och USA ställde Japan inför WTO:s domstol. Miljölagen betraktades som ett handelshinder och WTO dömde till fördel för USA trots hotet av växthuseffekten.
(Annika Elmqvist, Anika Agebjörn sid 86-87)
Sista ordet!
Som sista ord vill jag bara säga hur irriterad jag blir på personer som säger att folk inte bryr sig tillräckligt mycket för att någonting ska hända. Historiska exempel som jag har tagit upp visar vilket motstånd det finns mot de som ignorerar växthuseffekten och dess biverkningar. Som jag har förklarat är det ett invecklat problem där företagsägare tvingas att göra ständig vinst för att aktierna inte ska sjunka och detta i sin tur skapar ett motstånd mot s.k. handelshinder. Personer som jag stöter på tar upp saker som att vi duschar för länge och åker för lite lokaltrafik, så jag tänkte använda den här artikeln för att bevisa att den nyliberala politiken genom industri och transport står för över hälften av utsläppen. Anledningen till att det tillåts att fortsätta är för att det handlar om makt och pengar. Pengar är makt och de som tjänar pengarna vill inte förlora sin makt. Genom att ta upp detta känsliga ämne så gör jag mer för miljön än att duscha fem minuter mindre, för makt tar sig även uttryck i form av folkopinion.
Källor:
Huvudkälla:
Annika Elmqvist, Anika Agebjörn: Sänkt Pris Kort Datum(Grundkurs I Globalisering) Leopard Förlag
ISBN 91-7343-059-5
Webbsida:
www.naturvardsverket.se